Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 64-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

På gränsen till det otroliga

Pluto. Låt oss ändå ägna denna avlägsna stenbumling lite uppmärksamhet idag när den får "närgånget" besök av rymdsonden New Horizons som varit på väg dit i  nio år.

Även om nu nyhetsvädet brukar avta exponetiellt med avståndet. Och till småplaneten Pluta är det fem miljarder kilometer! Siffror nästan lika svindlande som de grekiska lånen.

Sonden kommer att fara förbi det som nyligen var den mest avlägsna planeten i vårt solsystem runt klockan två i eftermiddag. Väl där gör den en rad mätnigar och drar sedan vidare ut i det rymden.

Vad New Horizons har hittat får vi inte veta innan tidigast ikväll. Då har den gjort sitt jobb och kan rapportera hem till NASA. Sedan tar det fyra och halv timma för signalerna att ta sig därutifrån kylan ned till jorden!

Enligt uppgift har sonden redan rapporterat att Pluto är lite större än vad man tidigare trott. Huruvida det räcker för att Pluto skall bli uppgraderad till "planet" igen är dock inte troligt.

Å andra sidan så är det mesta otroligt med sådana här expiditioner ut i det okända.

Yttrandefriheten

Yttrandefriheten måste ständigt försvaras. Att den innebär att du får tycka och säga vad du vill är alltiid lätt att förstå, att de som inte tycker som du också omfattas av denna rättighet är svårare att smälta för somliga. Ja, jag tänker på de som avbryter SD:s valmöten. Skäms!

Upp flyga orden

Bilen backspegel är skitig. Ja, den är bokstavligen fylld med fågelskit. En stunds observation avslöjar den skyldige. En liten svartvitflugsnappare. Om och om igen attackerar den lilla fågeln sin inbillade rival, sin egen spegelbild. Och släpper sin lort.
Det slår mig att denna scen ur naturen kanske bättre än mycket annat sammanfattar vad som hänt med en av de kungliga akademierna?
För vad annat är denna sorglustiga historia än ett fåfängt fäktande mot sin egen nedsmutsade egenbild?
Och fortsätter gör det.

I dag ägnade Kulturradion nästan hela sin sändning åt detta gräl mellan ett tjog personer i Storstaden.

Och man kan inte gå på en bättre middag, i vart fall inte i det akademiska Uppsala, utan att deltagarna har bestämda uppfattningar om de olika aktörerna. 
I tidens anda kommer anklagelser, utredning och fällande dom i samma flåsande andetag. Lynchmobben har fått turbo.


Men min åsikt att konflikten får alldeles för stor uppmärksamhet i media står fast. Orsaken är förstås att den speglar den tjattrande klassens revistrider och krumbukter. 


Skvaller är skvaller om än i gyllene salar.
 

Är du för eller emot GMO?

GMO är en förkortnings som fått stor spridning. Och debatten kring GMO börjar redan i hur man uttolkar akronymen, GenManipulatiOn säger de som är emot, GenModifikation används ofta av de som är för.

Mänskligheten framgång har till stor del vilat på vår förmåga att forma miljön omkring oss till vår egen fördel. I de två tidigare föreläsningarna i serien Genvägen till Kunskap har vi fått lära oss hur vi tämjt olika djurslag. Hunden förstås. Genom att välja de honor och hannar som passade våra syften förvandlade vi Vargen till en hund. Och inte bar det, genom avancerat avelsarbete har vi roat oss med att ta fram flera hundra olika ”renrasiga” vovvar.

På samma vis är det med grisar, hästar, kor och andra husdjur.

Och inte, förstås, med växtriket. Genom växtförädling har vi fått fram de grödor som fortfarande är grunden för vår civilisation. Vete, ris, majs och många flera kulturväxter.

Idag vet vi så mycket mera om genetiken bakom de här resultaten. Vi kan välja och styra exakt vilka egenskaper vi vill plocka fram i en växt eller i ett djur.

 

Så långt kan det verka enkelt, men simpelt är det långtifrån. För vad menar man egentligen med GMO åe 2018? Exakt vilka procedurer innefattas i begreppet och vilka gör det inte? Teknikerna har utvecklats så hastigt att varken debatt, media eller – allra minst- lagstiftare har hunnit med.

Ett stort framsteg gjordes när forskarna hittade en slags ”sax” som ursprungligen användes av bakterier i deras försvar mot virus. Detta verktyg kunde användas för att ”klippa och klistra” i en organisms egen arvsmassa. Och så fick vi ytterligare en förkortning att hålla reda på - CRISPR case9.

 

Om allt detta, och lite till, berättar samverkanslektor Jens Sundström, verksam på SLU, i vårens sista föreläsningen i serien ”Genvägen till Kunskap”, tisdag 8 maj, klockan 18.30 på Humanistiska Teatern.

Som introduktion gentar professor Dan Larhammar sin kortföreläsning om vad en gen är – egentligen.

Välkommen och lyssna och ställ dina frågor!

 

Evenemanget är ett samarbete mellan föreningen Vetenskap och Folkbildning och Uppsala Universitet och det är gratis!

Oron för vårt dagliga bröd

Först av allt, professor Andreas Håkansson har skrivit en lättläst, kunnig och välbehövlig bok om vår tilltagande oro för maten. Läs den!
Oavsett var du står i matdebatten av år 2018.
 
För trots att stora delar av världen i dag lever långt ifrån svält och undernäring verkar vi bekymra oss allt mera för vad vi äter. Om måltiden alltid spelat en roll i alla religioner är det som om MATEN i dag har blivit till en egen religion. Och var och en blir salig på sin diet eller på att undvika jus sin överkänslighet. Verklig eller inbillad.


Det är därför passande att just förlaget Fri Tanke med ger ut den här boken. Förlaget vill ju ge ut böcker som är ”utmanande och banbrytande litteratur i gränslandet mellan filosofi och politik, vetenskap och existentiella frågor.”
 
 
 
I sin bok ”Det ängsliga matsamhället”, med underrubriken ”Det fina med färdigmaten” går Andreas Håkansson igenom en lång rad olika larm och invändningar emot färdigmaten, eller industrimaten som han kallar den.
Han bemöter argumenten att industrimaten skulle vara ett slöseri med energi och därtill hälsofarlig. Så är det i regel inte, tvärtom. Han repeterar turerna kring akrylamiden i chips och en rad andra larm genom åren.
 
Men man gör boken en stor otjänst om man tror att den är en ”motbok”. Ett försvar för färdigmaten. Så är det inte.
Istället söker Håkansson efter förklaringar till varför debatten ser ut som den gör. Och varför människor kan tycka så olika – till och med när de har samma faktaunderlag.
Det handlar kort sagt om olika värderingar
 
Andreas Håkansson citerar här en rad storheter, ifrån Karl Marx till författaren Lena Andersson. En bild som biter sig fast är vårt så omhuldade förnuft. Det rationella resonemanget liknas vid en lite tanig ryttare som försöker tygla en stor elefant. Elefanten det är våra känslor - som styrs av våra värderingar. Och när de sätter av så har ryttaren inte en chans.

Det vet var och en som varit förälskad!


Möjligen kan den lille förskrämda ryttaren komma med efterrationalisering om varför ekipaget befinner sig där de nu råkar hamnat.
Och – observera - detta resonemang gäller båda sidor i en debatt. Även de som argumenterar för industrimatens styrs förstås av sina värderingar. Även de sitter på sina elefanter.
På tal Marx så brukar jag tänka på ett citat som ofta tillskrivs Groucho Marx.
”Kom inte och släpa in en massa fakta i debatten, jag har redan bestämt mig”
 
Vad är då lösningen på det här dilemmat och en rad andra närbesläktade frågor om mat, miljö och makt?
 
Ett svar är kanske att till en början våga erkänna att vi har olika värderingar och föra dialogen utifrån det?
Och att låta samtalet ta lite tid?
Att inte prompt kräva ett domslut redan innan några bevis har lagts fram – något som allt oftare är fallet i dagens elektroniskt förstärkta skrikarsamhälle.
 
Personligen tycker jag att den boken, tillsamman med böckerna ” Bortom GMO” och ”Den ekologiska drömmen!
”utgivna på samma förlag, borde ingå i kurslitteraturen på alla utbildningar som sysslar med livsmedel. J
Jag väljer ändå att tro på vetenskap och beprövad erfarenhet som en väg framåt, trots allt!

(Nu har även SvD recenserat boken.)

Ibland brokiga grisar och töltande hästar

 

Det blev en rolig och omväxlande kväll när professor Leif Andersson framträdde i serien Genvägen till Kunskap. Först påminde professor Dan Larhammar oss om vad en gen är.

Här kan du se de båda föreläsningarna

 

och här följer frågestunden efteråt

Nu har serien två gånger i rad handlat om hur vi människor genom medvetna val förändrat våra husdjur. Nästa gång handlar det om hur vi med mera exakta metoder kan förändra organismer i vår omvärld, genom GMO och "gensaxar".

Missa inte nästa show i Humanistiska Teatern 18.30 den 8 maj!

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder64 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

Externa bloggar

Stadsdelsbloggar