Debatt: Därför får Najwa Alimi Per Anger-priset

I dag tar den 25-åriga kvinnorättskämpen och journalisten Najwa Alimi från Afghanistan emot Per Anger-priset i Stockholm.
 

Afghanistan är ett av världens farligaste länder för journalister, men också för kvinnor generellt. I fredssamtalen mellan talibanerna och USA har kvinnors närvaro varit ytterst begränsad. I männens förhandlingar blir kvinnors rättigheter en spelbricka som kan flyttas, bytas ut eller helt enkelt kasseras. Detsamma gäller pressfriheten och den oberoende journalistiken. 

För den unga afghanska journalisten Najwa Alimi är varken pressfrihet eller kvinnors rättigheter förhandlingsbara. Hon bestämde sig tidigt för att bli journalist för att rapportera om kvinnors situation, perspektiv och rättigheter. Och för att bana väg för andra unga flickor i ett konservativt samhälle med kvinnoförtryckande traditioner. 

I dag tilldelas Najwa Alimi Per Anger-priset, den svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati.

Detta för att hon med risk för sitt liv sätter ljus på afghanska kvinnors kamp och vardag. Och för att hon på sin fritid ger unga flickor en fristad i det bokkafé hon driver. Priset delas ut av Forum för levande historia till minne av diplomat Per Anger och de insatser han gjorde för att rädda judar undan Förintelsen.

Najwa Alimi är reporter på den afghanska tv-kanalen Zan TV, den enda kanal i landet som bara anställer kvinnliga reportrar och redaktörer. Hon har gjort sig känd som en orädd reporter som tar sig an ämnen andra journalister helst undviker, som social utsatthet, hemlöshet, narkotikaberoende och kvinnors rättigheter. Hon har som journalist blivit beskjuten och utsatts för hot. 

I ett land där många flickor fortfarande gifts bort som barn och där kvinnor hålls gömda i hemmet eller bakom heltäckande kläder är tv-journalist något av det mest utmanande en kvinna kan bli.

Här är våld mot kvinnliga journalister vanligare än mot deras manliga kolleger, enligt Reportrar utan gränsers samarbetsorganisation Centret för skydd av kvinnliga afghanska journalister (CPAWJ).

Samtidigt ser allt fler unga afghanska kvinnor journalistiken som en karriärväg som ger dem möjlighet att lyfta de många utmaningar som landets kvinnor står inför. De blir därmed förebilder för en ny generation med drömmar om att kunna bidra till sitt lands utveckling på lika villkor som männen.

Priset för att granska makthavare kan i Afghanistan vara högt. Förra året dödades 14 journalister, vilket var mer än i något annat land i världen. I takt med att de kvinnliga journalisterna blir fler och tar mer plats ökar också hotbilden mot dem. I Afghanistan är straffriheten för brott mot journalister, liksom övergrepp på kvinnor, i stort sett total. 

När kvinnors rättigheter och pressfriheten inte bara hotas av väpnad konflikt, utan också av politiska samtal på högsta nivå, krävs det fler röster som Najwa Alimi.

Själv säger hon att ingenting skulle kunna få henne att sluta kämpa, oavsett riskerna.

Ju större motstånd det finns mot kvinnors rättigheter och pressfrihet i andra länder, desto kraftfullare måste omvärlden svara. Här har Sverige ett ansvar att agera motkraft. Det är viktigt att den svenska regeringen ständigt står upp för kvinnors rättigheter och aktivt sätter yttrande- och pressfriheten i fokus. 

Det är vår uppgift att stödja dem som, likt Najwa Alimi, väljer att inte vara tysta.