Forskaren Macus Lauri ser en risk för att perspektivet föskjuts bort frÄn dem som ska skyddas till mÄlet att göra vinst, nÀr skyddade boenen drivs i boakgsform.
UNT granskar
Tidigare har det varit de ideella kvinnojourerna som frÀmst erbjudit vÄldsutsatta hjÀlp. Nu riskerar de att hamna i klÀm nÀr privata bolag Àr pÄ vÀg att blir den största aktören i branschen. Det menar Marcus Lauri, forskare i socialt arbete pÄ Mitthögskolan, som i sin forskning intervjuat just privata aktörer.
En sammanstÀllning som Socialstyrelsen gjorde 2020 visar att en tredjedel av alla skyddade boenden drevs av ett privat bolag och att de stÄr för nÀrmare hÀlften av alla platser.
Det som driver utvecklingen Àr het enkelt att det finns pengar, sÀger Marcus Lauri.
â Syftet med ett aktiebolag Ă€r att det ska gĂ„ med vinst. Det finns förstĂ„s en risk att det leder till att det finns aktörer som inte frĂ€mst gör det hĂ€r för de utsatta mĂ€nniskornas skull, utan för att tjĂ€na pengar, sĂ€ger han.
UNT har rapporterat om att ideella föreningen Tjejers rÀtt i samhÀllet, Tris, lÄtit sitt skyddade boende MadickengÄrden övergÄ till ett aktiebolag som företrÀdarna för Tris driver. Bolaget har gjort en vinst pÄ nÀra 60 miljoner kronor pÄ ett Är, en vinstmarginal pÄ över 60 procent. Grundarna av Tris, tillika Àgarna av bolagen, har ocksÄ blivit miljonÀrer pÄ aktieutdelning.
Marcus Lauri kÀnner inte till Tris eller MadickengÄrden. Han har heller inte sett nÄgra vinster som ens ligger i nÀrheten av MadickengÄrdens.
â En del bolag jag har kollat pĂ„ ligger pĂ„ miljonvinster, sĂ€ger han.
Det han kallar "marknadiseringen" har vridit perspektivet, frÄn den utsatta till dem inom socialtjÀnsten som placerar. DÀr försöker de privata bolagen sÀlja in sig genom att sÀga att de tar ett helhetsansvar. PÄ MadickengÄrdens hemsida beskrivs verksamheten just sÄ.
â SocialtjĂ€nsten blir översköljd med reklam frĂ„n de hĂ€r bolagen. Det blir lockande nĂ€r bolagen marknadsför sig genom att sĂ€ga att âVi löser alltâ. Bolagen ser socialtjĂ€nsten som sin uppdragsgivare, förklarar Marcus Lauri.
De privata bolagen har bidragit till ökat fokus pÄ sÀkerhetsfrÄgorna, menar han och ser att gÄr hand i hand med att fler kommuner upphandlar skyddade boenden. Vilken sÀkerhetsnivÄ man har Àr en mÀtbar parameter som lÀtt kan bockas för i ett upphandlingsunderlag.
Enligt ideella Tris Àr aktiebolaget bakom MadickengÄrden en helt separat verksamhet, som drivs med mÄngmiljonvinst.
Fokuset pÄ sÀkerhet kan ocksÄ förstÀrkas om det kommer ett beslut om tillstÄndsplikt för skyddade boenden. Ett förslag finns pÄ politikernas bord. Men precis som Roks ordförande Jenny Westerstrand sagt i UNT, pekar Macus Lauri pÄ att det finns de som menar att det hÀr handlar om en falsk sÀkerhet.
â Det handlar inte om att ha ett fort som kvinnorna ska bo i. SĂ„ sade en kvinnojour till mig. Kvinnorna sitter inte inne hela dagarna. Men nu talas om skottsĂ€kra glas och övervakning sĂ„ att vissa uppfattar det som ett nĂ€rmast löjligt fokus pĂ„ sĂ€kerhet.
För de ideella kvinnojourerna har det blivit tuffare tider. De har traditionellt sett varit en kritisk röst som markerat sitt oberoende mot kommunerna, till vÀrn för dem som ska skyddas. De brukar ocksÄ hÀvda sin specifika kunskap om hur vÄldet fungerar och hur uppbrott gÄr till. Men det Àr inte nÄgot som skrivs in i kraven i en upphandling.
Macus Lauri Àr forskare i socialt arbete pÄ Mitthögskolan och har studerat det han kallar "marknadiseringen" av skyddade boenden.
â Risken Ă€r förstĂ„s att de privata trĂ€nger undan de ideella kvinnojourerna genom att de har större ekonomiska muskler, kan lĂ€gga pengar pĂ„ marknadsföring och ocksĂ„ har en strĂ€van att fĂ„ sĂ„ mĂ„nga placeringar som möjligt, sĂ€ger Marcus Lauri.