Vad är det som gör att skarvar har så dåligt rykte?

– Allmänheten har synpunkter på lukten eller effekten på naturen, fiskare rapporterar bitskador på fångsterna eller att fisk tas ur näten.

Uppsala län är inte annorlunda än Södermanlands län där jag arbetade på länsstyrelsen två år innan jag flyttade hit, klagomålen är annorlunda här än i Södermanland där det var en väldigt stark anti-skarv opinion i Trosa.

Artikelbild

| Sebastian Olofsson är den som bereder ärenden om skyddsjakt på skarv vid länsstyrelsen i Uppsala.

Vad var det som gjorde Trosa-borna så upprörda?

– En växande skarvkoloni hade etablerat sig på en ö utanför Trosa hamn. På ön växer det ovanliga Lindblomsbjörnbäret och markägaren ansåg att bäret var hotat för att skarvens spillning kunde ta död på växten. Länsstyrelsen beviljade skyddsjakt på 50 skarvar för att se om skyddsjakten kunde ha en störande effekt följt med ett antal villkor på inventering av björnbärets utbredning och en åtgärdsplan för att gynna björnbäret på ön. Beslutet överklagades och Naturvårdsverket som hanterade överklagan ansåg att skyddsjakten inte skulle kunna skydda björnbäret och att björnbäret dessutom inte var hotat på nationellt plan.

Vad hände då?

– Året efter inkom en ny ansökan om skyddsjakt. I ansökan stod bland annat att doften från skarvarnas avföring störde boende och näringsverksamheter när vinden låg in mot staden. 2000 namn samlades in med krav på skyddsjakt utifrån skarvens påverkan på lokal näringsverksamhet och boende. Länsstyrelsen avslog ansökan som bedömde att påverkan inte hade ett allmänt överskuggande samhällsintresse. Beslutet överklagades av den sökande och ärendet ligger nu hos Förvaltningsrätten.

Ställs det höga krav för skyddsjakt på skarv?

– I Sverige är allt vilt skyddat, även skarvarna som också är skyddade enligt EU:s fågeldirektiv som har gällt i Sverige sedan 1995. Det går inte att tillåta allmän jakt på dem även om de nu bedöms ha en gynnsam bevarandestatus. Men det är svårt att räkna dem, de är väldigt rörliga när de födosöker, och deras kolonier flyttar omkring. Det är också svårt att bevisa att de orsakar allvarlig ekonomisk skada, eller märkbart minskar fiskbestånd. Men födosöker de till exempel i direkt anslutning till fiskeredskap kan skyddsjakt beviljas.

Blir det skyddsjakt i Uppsala län i år?

– Två ansökningar har kommit in och beviljats. Den ena gäller Mälaren och skyddsjakt på 30 skarvar, den andra i Älvkarleby vid Dalälvens mynning och skyddsjakt på 15 skarvar. En tredje ansökan som gäller Östersjön inom Uppsala län ska kompletteras innan beslutas fattas. I ett beslut från 2015 tilläts skyddsjakt på 200 skarvar där.

Vad tycker du själv om skarvar, eller ”ålakråkor” som de kallas i Skåne?

– Jag har ingen särskild uppfattning om dem. De är en fågelart bland andra, som råkar kunna orsaka skador. Det är lätt att sympatisera med fiskare som hittar fiskar med bitmärken efter skarvnäbbar, eller ser spår av hur fisk plockats ur deras nät, men det är jaktförordningens regler vi ska rätta oss efter, och skarven är en art som har rätt att finnas.

Finns det några positiva effekter av att en skarvkoloni slår sig ned på en ö?

– Skarv kan fungera som födokälla för havsörn, så där fyller den en funktion. De bidrar också till att skapa störningar på öar som annars inte blir störda. I vissa fall kan detta vara positivt och bidra till att andra arter kan trivas.