För några veckor sedan fick Kerstin Bern från Bälinge ett samtal från sin snickare: "Det står ett paket utanför din dörr". När hon kom hem upptäckte hon att det inte var vilket paket som helst, utan en gammal tavla på huset hon bor i. Med tavlan följde ett litet brev som berättade att tavelgivarens mormors mor bodde i huset omkring 1930.

– Jag har alltid tyckt att det är roligt att få veta nya saker om huset så jag blev jätteglad, säger Kersin Bern.

Men meddelandet var inte undertecknat med något namn, och nu vill Kerstin Bern komma i kontakt med personen som lämnade tavlan.

Artikelbild

| Gåva. Tavlan är från början ett svartvitt fotografi som har målats i färg. Nu hänger den på en vägg i vardagsrummet.

– Det vore kul att få en chans att tacka personen. Det är ändå någon som har gjort sig besväret att åka ut hela vägen hit. Det kanske inte ens är någon som bor i Uppsala, säger Kerstin Bern.

I dag hänger tavlan på ena väggen i hennes vardagsrum, strax intill två inramade tapetflisor från åren som gått i huset. Vid en jämförelse mellan målningen på huset och hur huset ser ut i dag blir det tydligt att mycket har hänt. Entrén har bytt plats från husets långsida till ena kortsidan, och under 70-talet byggdes det ut och blev större med en helt ny del. Enligt Kerstin är originaldelen byggd i början av 1900-talet och har fått agera både fattighus och vägkrog innan hon köpte huset med sin dåvarande sambo 1996. Än idag ligger huset henne varmt om hjärtat.

– Jag gillar det här huset väldigt mycket och jag skulle gärna bygga på med ännu mer kunskap. Personen som lämnade tavlan kanske råkar veta någonting som inte jag vet, säger Kerstin Bern.

Som pensionerad lärare har Kerstin Bern alltid haft ett intresse av historia, och nu hon vill fylla de luckor som finns vad gäller huset. Samtidigt är hon öppen för att det kanske finns en anledning till att lappen inte lämnades med något namn.

Artikelbild

| Dåtid. Av vad Kerstin Bern fått höra var huset ett fattighus en gång i tiden. På tavlan syns en stege på sidan av huset, något som vittnar om att människor kan ha bott även på vinden.

– Jag har funderat på om tavlan kan ha hittats när man städat ut någon anhörigs hus och att det kanske ligger en stor sorg bakom. Om personen vill vara anonym så accepterar jag såklart det, men det vore roligt om det ringde på dörren en dag, säger Kerstin Bern.

Skulle han eller hon vara välkommen in?

Artikelbild

| Nutid. I dag bor Kerstin i huset tillsammans med labradoren Inka. – Även mössen trivs här, säger Kerstin Bern.

– Absolut. Historia är spännande och det vore kul att få flytta tillbaka i tiden en stund.