Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 62-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

Nej, man får inte ta med sig hunden in i ...

Hundförbud. Oavsett var du rör dig i samhället är hundar icke önskvärda. Skyltarna med den överstrukna vovven finns på alla dörrar, ifrån apoteket till överskottbolaget.

Samtidigt är det få länder i världen som har en så sträng djurskyddslag som vårt.

Karo får inte lämnas hemma ensam för länge, då begår husse ett lagbrott.

Så hur man än vänder sig så har man svansen bak.

Tar man med sig ”människans bästa vän” när man handlar så blir man utkastad, lämnar man kompisen hemma så riskerar man att bli bötfälld för vanvård.

Varför?

Vän av ordning kommer här att anföra att det finns allergiska människor och att hundar smutsar ner och att…

Jo, allt detta är säker sant, men i så fall bör varje hundägare också förbjudas att  röra sig utanför hemmet eftersom vederbörande är en vandrande allergen på grund av sina hundhårsfyllda kläder. Skyltarna bör bytas mot ”Hundägare förbjudna”.

Hundskräcken i Sverige är svår att förstå. Om det nu inte bara är just en vag rädsla  utan saklig grund.

Och man behöver inte ta sig långt utanför landets gränser för att förstå att här som på så många andra punkter är Sverige extremt.

 

Marit Paulsen sa en gång att det finns inget folk som är så rädda om sina djur och inget folk som är så rädda för sina djur.

 

Nu har vi ändå levt med våra hundar i mera än 25 000 år så vi borde ha hunnit vänja oss. Efter en så lång tid borde väl hundägande ändå betraktas som "naturligt","ekologiskt" och "hållbart"? Och faktum är att det aldrig har funnit så många hundar i landet som nu. De allra flesta av dem är älskade familjemedlemmar så det är hög tid att se över den föråldrade lagstiftning som finns på det är området. Och för alla planerare och affärsidkare att tänka om.

 

 

Till dess har jag några konkreta förslag:

Ta ned hundförbudsskylten i din butik - om den nu inte hanterar livsmedel!

Gör istället reklam för att hundar är välkomna!

Ingen har riktigt lyckats med att förklara varför hundar får vara på restauranger i andra länder men inte här. Är svenska hundar mera smittsamma?

 

Hertz hyr sedan en tid ut hundbilar och de flesta hotell har insett att numera reser många med sina fyrbenta vänner.

Ordna med speciella parkeringsplatser med solskydd vid de stora köpcentrumen. Låt oss hundägare betala en slant för att stå där med bilen. Då handlar vi dessutom mera!

 

Och, kära Uppsala kommun, ordna med in stängslade hundrastgårdar! Jag hade nyligen glädjen att besöka den nyanlagda Skivlingparken här i Norby. En fantastisk anläggning med aktiviteter för både barn och pensionärer.  Snyggt jobb!

Men – de flesta som besöker parken och andra grönytor i staden, är hundägare.  Varför inte stötta dem för en gångs skull?

Nej, nu har jag skällt färdigt för idag!

När landstinget tystnar

Landstinget tiger. Självklart. Hur skulle det annars se ut? Om minsta knorr ifrån en enskild medborgare skulle tarva ett svar.

 Ja, jag tjatar förstås om frågan varför just patienter i Uppsala inte anses behöva den nya omvälvande blodsockermätaren Free Style Libre?

När andra landsting gjort en helt annan bedömning?

Men någon förklaring har inte kommit. 

Skälen till tigandet kan vara flera. Antingen vill ingen svara eftersom svaret är så pinsamt.

Någon har slarvat eller sovit på jobbet.

 Ett annat fullt tänkbart alternativ är att inget vet vad som gått fel. Ingen känner sig heller utmanad att utreda det. Och risken för upptäckt via granskande media är ju minimal.

 Eller så har man helt enkelt inte utrett vem som skall svara på, ja, frågor ifrån patienter.

För ”landstinget” är en anonym, undflyende, grå organism som bara reagerar på viktiga spörsmål. Och som har fullt upp att anordnar konferenser om ”patienten i centrum”. Eller ”utmaningar inom den IT baserade sjukvården”.

Sådant tar tid.

 Mycken tid går också åt till att omorganisera. Varje ny sjukhuschef måste förstås utreda vilken struktur som passar hen bäst.  När konsulterna väl är klara så måste den nya modellen genomföras (implementeras!).

Och innan dess har det kommit en ny chef och så startar nästa varv.

 Eller så har man fullt upp med att försvarar  att det senaste byggprojektet blev dubbelt så stor som beräknat. Här har man å andra sidan samlat på sig en betydande rutin genom åren så egentligen är det bara att byta ut datum och summor i det förra pressmeddelandet.

 Så visst förstå jag att man inte kan tid ifrån denna viktiga process för att svara på frågor om varför länets diabetiker skall må sämre.

Och vem skulle för övrigt svara? I en organisation byggd på ”nånannanismen”.

Där ansvaret så splittrat att varje liten flisa inte tynger någon aktör så att det stör.

Politiker? De som beviljar hjälpmedel? Eller ” någon annan”?

 Nej, landstingets vårdkvarn mal sakta vidare och mot den lönar det föga att rida till storms.  En sådan kamp får lätt ett löjes skimmer.

Patient betyder att vara ”patient”, att vara tålmodig.

 

 

En fråga till Landstinget!

När kan länets diabetiker få tillgång till den bästa tekniken för att hantera sin livslånga sjukdom?

Jag menar förstås blodsockerscannern Free Style Libre. Detta är inte "ytterligare en pryl" utan en smärre revolution för alla oss som oavbrutet försöker hålla vår blodsockernivå inom hälsosamma gränser. Och som stuckit oss i fingrarna flera gåner om dagen i decenier. Som i hela vårt liv pendlat mellan darriga insulinkänningar och sega glukosbad.

Patienter i andra landsting har redan fått ta del av detta livsviktiga hjälpmedel.

Varför får inte vi diabetiker i Uppland samma möjlighet? Vården skall väl vara likvärdig i hela Sverige?

Det är nu andra gången som jag som enskild person ställer denna fråga till det stora anonyma "Landstinget".

Det går bra att svara direkt här i kommentatorsfälten, eller via UNT!

För även om ni kanske är på semester så tar vår sjukdom ingen hänsyn till några ledighetere.

Diabetes lever man med. och dör av. Det är också den absolut vanligaste orsaken till funktionshinder i Sverige. Uppland är inget undantag ifrån detta,så vitt jag vet. Den här lilla mätaren kan faktiskt göra stor skillnad, för patienten och för landstingets framtida kostnader.

" Om ni tycler att sjukvård är dyrt så  prova motsatsen."

Verklighetsflykt

Svalrona flyger så lågt att kollisionsrisken med mattan av spanska skogssniglar är överhängande.

Eller snarare underhängande, kanske?

Biologisk mångfald i all ära, men dessa sniglar har gett den biologiska enfalden ett ansikte.

Fåglars flykt har alltid uttolkats av olika spåkvinnor och prognosmakare. Ja, ibland fuskade man och tog en titt inuti det stackars djuret också.

Det ruskiga oväder som både hussvalor, ladusvalor och SMHI har förutspått en tid nu har inte kommit.

I vart fall inte än. Regnet som faller är för en infödd Boråsare som undertecknad, att betrakta som lätt förhöjd luftfuktighet. ,

Vilka slutsatser man skall dra om den stora världen ur dessa ivriga små vingslag är än svårare att sia om. Och ibland undrar jag vilken yrkesgrupp som gissar vildast, nationalekonomer eller meteorologer?

Grekland har fått ytterlgiare fem dagar att "fundera". I Kina håller börsen fortfarande stängt.

Vad som bekymrar mig är att det är ett tag sedan jag såg en Tornseglare swischa förbi...

Verkligheten bankar på

I en scen i den sevärda TV-versionen av "Wolf Hall" hotar Thomas Cromwell en av sina fiender, inte med våld, utan med att prata med sina vänner bankirerna.

I den betydligt våldsammare Games of Thrones är det Järnbanken som styr, bakom kulisserna.

Och i inget av fallen ordnar man en omröstning kring huruvida man skall betala sina skulder eller ej.

Av någon anledning kommer jag att tänka på dessa fiktioner när det grekiska  dramat nu spelas upp i verkligheten. Reality bites.

Den som är satt i skuld är inte fri, som han sa HSB. Det har Island fått uppleva, det har Lettland fått arbeta med och det drabbade även även oss, för inte så länge sedan.

Den grekiska strategin att förolämpa de som lånat dem pengar är rätt oprövad. 

En annan lärdom är förstås att världens ekonomier sitter samman. De utgör ett eget ekosystem där vad som händer i en sfrär alltid påverkar en annan.

Och på tal om den globala ekonomin - borde vi egentligen inte oroas oss betydligt mera för kollapsen av bomarknaden i Kina?

En het fråga för diabetiker

Är VÄRMEN farlig? Och då menar jag farligt på riktigt och inte löpsedelfarlig. Jo, så är det. Värmeböljor dödar människor, liksom köldperioder. Fast det är ju "bara" redan sjuka, eller äldre. Eller personer med nedsatt immunförsvar, eller hjärt- och kärlsjukomar. Och så, förstås, diabetiker. 

Ja, vid det här laget så inser ni säkert att det inte är så få som kan råka illa ut av extremt väder. Männsikor med de här besvären har vi alla i vår bekantskapskrets.

Om inte så kan jag avslöja att jag är diabetiker sedan snart femtio år.

Inom djursjukvården kallar, man halvt på skämt, Boxrar för "mjölkkor", eftersom de är utsatta för en lång rad åkommor och sjukdomar. ( Och redan här vill jag förbehållslöst be alla Boxerägare om ursäkt. De är underbara hundar och det är inte deras fel att hundaveln ser ut som den gör!) Så om man nu är en veterinär som bara är intresserad av pengar så kan man alltså mjölka Boxerägare på pengar.

Vi diabetiker är en slags sjukvårdens Boxer. På frågan vilken patientgrupp löper ökad risk att drabbas av snart sagt vilken komplikation som helst så är rätt svar, nästan alltid "diabetiker".

Nu skall det genast tillfogas att sjukvården visst gjort stora framstegen i vården av "sockersjuka". Inte minst tekniska framsteg. Nyligen visade en undersökning att de som använder en insulinpump drabbas av långt färre komplikationer än de som inte har en pump. Lika viktig är en ständig kontroll av blodsockeret.

Och här har något uppseendeväckande hänt som alla verkar ha missat? Nyligen kom en blodsockermätare som helt revolutionerar mätningen av glukoshalten. Det märkliga är att om du är patient på Akademsika Sjukhuset får du inte tillgång till denna mätare!

Ackis som ju enligt egen utsago intar en tätposition inom diabetesvården och till och med bildat ett kopetenscentrum kring den!

Faktu kvarstår. Bor du i Västsverige eller i Skåne får du tillgång till detta hjälpmedel för att sköta din livslånga sjukdom. I Uppsala sitter patienter och gråter på mottagningarna. För enligt den "svenska modellen" får du inte hller köpa din mätare. Du MÅSTE gå via landstinet. Som inte har någon hjälp att erbjuda? Varför?

Slarv, snålhet eller bara sparande?

Ingen har något konkret eller begriplig svar!

Om det handlar om sparande har jag ett tips. Ni kommer att tjäna på mätarna i längden. Både ni och patienterna. om de nu räknas? Detta kostar en bråkdel av det nya fina bygget spm nu växer upp på området.

För, tyvärt, så är diabetes fortfarande den vanligaste orsaken bakom handikapp i stora delar av världen.

Så det är inte bara värmen som är livshotande för oss diabetiker.

Eller för hundar

 

 

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder61 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter: