Om drygt två år, höstterminen 2021, kommer en helt ny läkarutbildning att sjösättas i Sverige. Resan har varit lång och krokig, men snart har vi en ny legitimationsgrundande utbildning på plats.

Samtidigt finns en oro över hur regeringen planerar för finansieringen av den nya utbildningen. Vi träffade nyligen representanter från den medicinska fakulteten vid Uppsala universitet där ett intensivt arbete med att utforma det nya läkarprogrammet pågår.

Engagemanget är stort och ambitionen är att utforma en bra och ändamålsenlig läkarutbildning. Att utbildningen förlängs med en termin, samtidigt som den blir legitimationsgrundande, kommer dock att ställa helt nya krav på resurser.

Den nya utbildningen kommer i större utsträckning än i dag ha fokus på verksamhetsintegrerat lärande, den praktiska del av utbildningen där läkarstudenten tränar sig i den kliniska vardagen. Detta är positivt och nödvändigt, men alla utom regeringen är överens om att det medför ökade kostnader. Den kostnadsberäkning som utbildningsdepartementet gjort baseras på dagens utformning av läkarutbildningen. Man har inte tagit höjd för att den nya utbildningen kräver mer resurser. En grundlig konsekvensanalys gällande finansiering saknas.

Det är inte bara universitetet som hyser ekonomisk oro kopplat till framtidens läkarutbildning. För läkarstudenter innebär en termins förlängd utbildning att perioden för uttag av studiemedel förlängs med motsvarande tid. För studier på högskola och universitet kan man idag få studiemedel under maximalt 240 veckor, motsvarande sex års heltidsstudier.

I det första förslaget om en ny läkarutbildning, vilket regeringens utredare Stefan Lindgren lade fram 2013, presenterades ett förslag om att förlänga möjligheten till studiemedel med en termins heltidsstudier.

Förslaget mottogs positivt av många aktörer, däribland Centrala studiestödsnämnden (CSN). När regeringen i år beslutade om den nya läkarutbildningen saknades emellertid förslag om möjlighet till förlängt studiemedel.

Varannan student som påbörjar läkarutbildningen har tidigare bedrivit högskolestudier, oftast finansierade med statliga studiemedel. Situationen är redan idag ansträngd för många studenter, och för framtidens läkare vilka genomgår den nya sexåriga läkarutbildningen blir förutsättningarna ännu sämre. Utrymmet för andra berikande studier blir obefintligt.

Varannan framtida läkarstudent kommer troligen tvingas jobba parallellt med studierna för att få ekonomin att gå ihop. Detta medför risk för sämre prestationer, förlängd studietid samt psykisk ohälsa på grund av ekonomisk stress och oro. Följden blir lägre livslön för studenten, lägre skatteintäkter för staten och försämrad tillgång till legitimerade läkare för samhället.

Regeringen måste nu ta sitt ansvar genom att ge universitetens medicinska fakulteter och framtidens läkarstudenter rätt förutsättningar att utbilda respektive utbilda sig till läkare. Det behöver skjutas till pengar både till utbildningen och i det statliga studiemedelssystemet, CSN, som vi ska vara stolta över eftersom det ger alla oavsett bakgrund möjlighet att studera vidare.