Helena Proos (S) och Vivianne Macdisi (S) kritiserar Liberalerna för att påstå att man satsar på att förebygga psykisk ohälsa (UNT Debatt, 6/9) – samtidigt som S nu ser att “facit” är stora nedskärningar. Det är en direkt vilseledande beskrivning.

Sjukhusstyrelsen har, med Socialdemokraternas godkännande, begärt besparingsförslag på alla områden. Verksamhetens förslag är att psykiatrin i sin helhet sparar 20 miljoner varav 2-3 miljoner på BUP. Den skillnaden missar S att nämna i repliken.

Detta är dock inte något facit, eller ens politiska förslag till beslut. Vilka besparingar som faktiskt kommer att genomföras är inte avgjort än. Vi ska förstås beakta den roll BUP spelar i vår ambition att bekämpa psykisk ohälsa i avvägningen mellan besparingsåtgärder. Att S framställer beslutet som redan färdigt är därför märkligt.

S pekar även på vikten av förebyggande arbete mot psykisk ohälsa. Vi kunde inte hålla med mer. Med rätt verktyg hjälps unga tidigt och kan slippa BUP. Arbetet kräver dock att flera delar av samhället samverkar.

Sjukhusstyrelsens prognos för underskottet är 411 miljoner kronor. Det vill S lösa genom att spara på administration. En kostnadseffektiv administration är självklart. Men på ett stort sjukhus krävs gedigen dokumentation för att det ska fungera. Vilket S-förslag sparar 411 miljoner på administration?

Det finns förstås inget sådant förslag. S har stått bakom uppdraget att ta fram förslag på besparingar i sjukhusstyrelsen, och den plan för långsiktigt hållbar ekonomi som beslutats i regionfullmäktige. Det är väldigt rimligt av dem, för behovet av det är uppenbart: Regionen skulle gå back 1,6 miljarder kronor år 2026 om inget gjordes.

För att vända underskottet behöver vi se över alla delar av verksamheten, men självklart ska vi inte spara på saker som skulle äventyra invånarnas rätt till en god vård.

Vi i det blågröna styret genomför nu en reform just för att motverka psykisk ohälsa. Ett stort problem inom psykiatrin är de långa köerna. Därför har Kerstin Evelius, tidigare nationell samordnare för arbetet mot psykisk ohälsa, anställts för att ta fram en rapport med förslag för att stärka hela vårdkedjan. Dels handlar det om en tillfällig satsning på 7,2 miljoner i år för att beta av dagens köer. Vidare ska den administrativa bördan genomlysas, precis som S efterfrågar.

I rapporten framgår dock att enbart pengar inte kan lösa allt, eftersom problemen handlar om bristande organisation och arbetssätt. Den kanske viktigaste delen av våra åtgärder är att samarbetet mellan de olika instanserna – elevhälsa, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, familjecentraler samt barn- och ungdomspsykiatri – och de nya vårdcentrum stärks. Det är de som kommer att erbjuda ett samlat stöd för barn och unga med lätt och medelsvår ohälsa.

Otydlighet kring vilken instans man ska vända sig till och vem som har ansvaret i ett visst skede leder till att personer som behöver hjälp faller mellan stolarna. En tydligare vårdkedja som samarbetar bättre gör att rätt person kan få hjälp av rätt instans, och detta införs som en del reformen mot psykisk ohälsa och kommer att följas upp veckovis för att säkra att allt går som det ska.

Oavsett om man lider av halsfluss eller psykisk ohälsa ska man få den hjälp man behöver, precis som S skriver i sin replik och vi i den ursprungliga artikel som de svarar på. Våra reformer kommer att korta köerna till BUP och göra vårdkedjan starkare och tydligare. Så tar vi de nödvändiga stegen för en god och jämlik psykiatrisk vård i hela Uppsala län.

Malin Sjöberg Högrell (L)

ordförande i Sjukhusstyrelsen

Björn-Ove Björk (KD)

ordförande, hälso- och sjukvårdsutskottet