– Jag är intresserad av människan bakom stilen, säger Emelie Sundberg, vars inredningsvurm har vuxit från hobby till karriär.
Kreativitet har alltid varit viktigt för Emelie Sundberg. Oavsett om hon har uttryckt sig via musik, foto eller bloggande. Att få utlopp för skapande har löpt som en röd tråd genom hennes liv och på senare år är familjens hem en naturlig del av det.
– Jag är socionom och brinner för att arbeta med människor. Men när vi fick barn kom jag till en punkt där jag behövde en förändring, säger hon.
Hemma i den vackra 1920-talsvillan i Spånga väster om Stockholm råder en vilsam atmosfär. Färgerna på väggar och möbler går i milda nyanser av beige, grått och vitt. Trä och marmor är återkommande materialinslag. Här finns få prydnadssaker, men de som finns lyfts fram genom smakfulla arrangemang i fönstersmygar och ovanpå skåp. Det syns knappt att Emelie och hennes man Ola är i slutfasen av en köksrenovering, men i arbetsrummet intill har målarpenslar, täckpapper och verktyg stuvats undan.
– Vi har målat alla skåpsluckor och satt upp pärlspont på väggarna. Där borta ska vi öppna en dörr till uteplatsen, säger Emelie och pekar mot gavelväggen i det ljusa matrummet.
I trädgården utanför dignar äppelträden av frukt. Under grenarnas skugga står en låg, stilfull trädgårdsmöbel i bambu. Emelie dukar upp kaffe och bullar och berättar hur det kom sig att hennes hobby växte till en helt ny karriär.
Under mammaledigheten grubblade hon mycket på hur hon ville att livet skulle se ut. Hon ville styra sin tid, ha möjlighet att vara mer med sin son och kunna vara flexibel när vardagen blev för stressig.
– Dessutom fanns den där längtan efter att få vara kreativ. Men jag visste inte riktigt hur.
Inredning och fotografering blev hennes sätt. Hon startade ett Instagramkonto och fick snabbt många följare.
– Jag vände på steken och tänkte: Om jag börjar med att skapa en plattform där jag får vara kreativ och testa mina tankar och idéer kanske det så småningom kan leda till något nytt. Och det gjorde det.
Hon började blogga och tanken på en podd om inredning växte fram.
– Även fast inredning är väldigt visuellt passar det bra att prata om det. Det gäller ju många saker som avhandlas i radioformat – allt från bilar och film till mode och mat.
– Jag ville veta vad som driver mina gäster och vad de hittar sin inspiration. Och det visade sig att det var fler än jag som var intresserade.
Podden växte snabbt och har nu tusentals lyssnare varje vecka.
Nu har hon hållit på i drygt ett år och har producerat 58 avsnitt. Upplägget är enkelt. Emelie åker hem och hälsar på hos olika inredningsprofiler för att prata om deras filosofi.
Det blir tydligt att inredning är så mycket mera än bara yta och trender. Hur vi har det hemma säger mycket om vilka vi är och hur vi ser på livet i stort.
– Gemensamt för alla jag har träffat är att de är skapande och hemmakära personer.
Emelie tycker att det är givande att få ta del av hur alla inspiratörer som vi ser på sociala medier, i tv och magasin tänker och strävar efter att skapa en bredd på gästerna.
– Det blir mer intressant om de har olika bakgrund och stilar.
Men det finns förstås saker som är komplicerade med ett stort inredningsintresse: Osund konsumtion och känslan av att allt bara handlar om att markera sin status och skylta med ett lyckat liv.
– Det där är knepigt. Jag vill absolut inte hamna där, att hemmet bara blir något man vill visa upp, säger Emelie.
Enligt Konsumtionsrapporten 2018 tror vi svenskar att vi har minskat vår inredningskonsumtion sedan 2010. I själva verket har|den ökat med 20,4 procent. Trendcyklerna går allt snabbare och vi matas konstant med lockande erbjudanden och bilder på perfekta hem i sociala medier och inredningstidningar.
– Kanske kan "Inredningspodden" fylla en funktion där just för att poddformatet inte är bildstyrt. Vi pratar ofta om hur man hittar sin personliga stil och därmed kan inreda på ett mer långsiktigt och hållbart sätt.
Själv inspireras hon alltmer av praktisk inredning. Även om hon älskar det som är vackert märker hon hur det funktionella får ta mer plats.
Men hur har hennes egen stil påverkats av alla hem hon har sett? Hon funderar en lång stund. Hon tycker att hennes personliga smak har blivit tydligare.
– Jag kan bli lite trött på min stil ibland och tycka att den är förutsägbar och tråkig. Men den har faktiskt sett väldigt lika ut de senaste tio åren och nu börjar jag inse att det är enkla neutrala färger, naturliga material och textilier som blir vackrare med åren.
Hon tycker att Isabelle McAllister sa en så bra sak när hon gästade podden: "Vi kanske måste lära oss att stå vårt kast och nöja oss med det vi har."
– Typ – ja, vi har kornblå mattallrikar från 1990-talet, nu får det vara så. Det är fint att behålla och omfamna de saker som kanske inte är superfina och tänka att det säger något både om den tiden och om oss själva.
