Fagerholm utforskar tystnadskulturen

En gruppvåldtäkt i villaidyllen får till följd att ett helt samhälle lägger locket på. Bokens dag-aktuella Monika Fagerholm utforskar tystnadskulturen i sin nya roman.

Monika Fagerholm kommer till UNT:s Bokens dag med sin roman "Vem dödade Bambi?"."

Monika Fagerholm kommer till UNT:s Bokens dag med sin roman "Vem dödade Bambi?"."

Foto: Jessica Gow/TT Bild

Litteratur2019-10-14 10:00

– Jag har egentligen skrivit om tystnaden förut, i till exempel "Lolauppochner" och "Den amerikanska flickan", men i nya romanen ville jag koppla den till något konkret. Vår svårighet att handskas med öppenhet och sanning finns överallt, säger Monika Fagerholm, som är aktuell med romanen "Vem dödade Bambi?".

I boken sker en gruppvåldtäkt i ett välbärgat villasamhälle och händelsen påverkar både familjer och relationer under lång tid efteråt. Fagerholm säger att våldsstatistiken i hennes hemland Finland påverkade ämnesvalet. 

–  När det gäller våld mot kvinnor i hemmet ligger Finland högt i statistiken i Europa. Men vi har svårt att prata om det. Det skedde också ett mord i min hemstad, där en före detta pojkvän mördade en ung kvinna. Så jag såg det från nära håll, hur tystnadsmekaniken slog till och alla lade locket på. Det som sker i min roman är att en av förövarna vill ta på sig skulden, men inte tillåts göra det. 

– Samtidigt som vi vill ha en rättegång startar också en parallell process att tysta. Det är ett normalt scenario. Men tigandet är aldrig en väg ut. Ett sådant brott är aldrig en privat sak, utan något som samhället kommer att bära som ett sår.

Samtidigt hängs ju misstänkta och skyldiga ofta ut i sociala medier?

–  Ja, precis! Risken med tystnaden är att skvallret tar över. Jakten på syndabockar är en brutal jakt –  och inte alltid på basis av fakta. Skvallret tystnar aldrig och förövare och offer blandas ihop. I boken förstår våldtäktsoffret Sascha det här. Hon har inget att vinna på att spela offer i ett sammanhang där ingen vill lyssna på henne.

Den moderna verkligheten i boken är ganska skruvad. Till exempel arbetar personerna på tankesmedjor, som stjärnmäklare och livsstilsbloggare. Kan man se boken som en samhällssatir?

–  Jo jo, absolut. Det är ju en bild av tiden. Jag hade jätteroligt när jag till exempel skrev om tankesmedjan Guldfontänen, och ville gärna att det skulle skina igenom. Jag har nog alltid skrivit så. Livet kan vara förskräckligt, men det finns en tillförsikt i att språket kan vara underbart och härligt.

Den 15 oktober kommer Monika Fagerholm till UNT:s Bokens dag i Universitetsaulan. Övriga författare är Torbjörn Flygt, Karolina Ramqvist, Jonas Bonnier, Niklas Natt och Dag och Ulrika Knutson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!