Om det finns utrymme för en svĂ„r kris varje Ă„r spelar det förstĂ„s stor roll vilket prefix man vĂ€ljer. För 2024 blev det âvĂ„rdkrisâ. Eftersom sjukvĂ„rden beskrivits som ett âsvart hĂ„lâ dĂ€r det saknades mĂ„nga miljarder, vilket skulle resultera i massuppsĂ€gningar om inget gjordes. Storsjukhusen, regionerna, samarbetsorganisationen SKR och den politiska oppositionen gjorde gemensam sak. Det Ă€r kris!
Det var nĂ„got som inte stĂ€mde. Regionerna kom in i fjolĂ„ret med gigantiska överskott frĂ„n de föregĂ„ende tre Ă„ren. Lite hade man samlat i ladorna men samtidigt hade man anstĂ€llt folk, mycket folk. Det fanns sĂ„ att sĂ€ga att ta av. ĂndĂ„ Ă€r det bara tvĂ„ regioner, SkĂ„ne och Ăstergötland, som varslat personal, dock inga lĂ€kare och sjuksköterskor (UNT Ledare 5/3).
Ilskna kommentarer och vissa tillrĂ€ttalĂ€gganden kom. âVarför i helvete ska Ăstergötland ha mer pengar?â, frĂ„gade sig exempelvis Aftonbladets kolumnist Peter Kadhammar (6/3) och hĂ€nvisade till att regionen anstĂ€llt 1 000 personer sedan 2020. Men dĂ„ var det redan för sent. Regeringen hade avsatt sex miljarder kronor extra till regionerna i vĂ„rbudgeten.
En helt annan kris seglar vidare mot brÄddjupet. Stoppet i byggsektorn Àr inte i första hand ett hack i kurvan för byggjÀttar. Den hÄller pÄ att utvecklas till en bred samhÀllskris med arbetslöshet och bostadsbrist, samt personalbrist nÀr byggandet sÄ smÄningom kommer i gÄng.
Hittills i Är har 384 byggbolag gÄtt i konkurs. Det innebÀr en ökning med 84 procent jÀmfört med samma period i fjol, enligt Creditsafe. Samtidigt har 6 015 personer varslats, jÀmfört med 3 771 förra Äret, en ökning med 60 procent, skriver tidningen Arbetet (8/3).
Regeringens svar har varit att man bekĂ€mpar inflationen. FramgĂ„ngen dĂ€r leder snart till sĂ€nkta rĂ€ntor och en ljusning för bostadsmarknaden, hĂ€vdar man. Sedan höjs ocksĂ„ rotavdraget tillfĂ€lligt under 2024 âför att stĂ€rka bygg- och bostadssektornâ.
Det Àr helt sant att det Àr inflationen och rÀntelÀget som lett till tvÀrniten för byggbranschen. Men det Àr inte sÄ att faran Àr över nÀr prisökningarna Àr under kontroll och rÀntan viker nedÄt igen. KostnadslÀget Àr fortsatt skyhögt vilket kommer att bestÄ framöver. Bostadsbyggandet sjönk frÄn 67 000 bostÀder 2021 till 29 000 i fjol och nedgÄngen fortsÀtter 2024.
TvÀrnit, förresten? Definitivt för större bostadsprojekt, ja. Men privata investeringar i lokaler ökar i Är och ombyggnad av bostÀder ligger pÄ samma nivÄ som fjolÄret, för övrigt högre Àn under hela 2010-talet, enligt prognoser frÄn Byggföretagen. SÄ mycket för höjt rotavdrag. Mindre byggföretag jobbar i princip pÄ som vanligt och regeringen hÀller bensin pÄ en brasa som glöder ganska bra.
Till huvudfrÄgan: Hur hade de sex vÄrdmiljarderna kunnat anvÀndas om regeringen insett att byggkrisen borde prioriterats högst? Det Àr inte en lÀtt frÄga att besvara. Grundproblemen pÄ bostadsmarknaden Àr liksom tidigare en dysfunktionell hyresmarknad, bristande konkurrens i byggsektorn (inklusive byggmaterial) samt alldeles för strikta byggnormer.
MĂ„nga regeringar har försökt lansera olika former av investeringsstöd för bostĂ€der. Mest har man dĂ„ lyckats snedvrida marknaden och skapat begrepp som âDanellgroparâ och âOdellplattorâ. FrĂ„gan om fri hyressĂ€ttning för nyproduktion, en rest frĂ„n Januariavtalet, betraktas som politiskt död, liksom förstĂ„s att göra nĂ„got Ă„t hyresregleringarna.
En rimlig vÀg hade varit en statlig injektion för byggande av ny nödvÀndig infrastruktur, exempelvis vatten- och avloppsledningar. Eftersom varje byggjobb ger tre eller fyra andra jobb hade satsningen betalat sig sjÀlv och kompetensen funnits kvar nÀr bostadsbyggandet tar fart igen.