För att förklara uppsvinget för nattågsresor i Europa, introducerade tidningen New York Times (11/6) läsarna till ”det svenska konceptet flygskam”. I veckan som gick förklarade internationella flygorganet IATA:s ordförande att flygskam är ett av de stora hoten mot europeisk flygindustri.

Han kan ha rätt. Enligt färska trafiksiffror var intäkterna i Europa under högsäsongsmånaden juli betydligt lägre än väntat. Miljöpartister och skolstrejkare lär jubla över lägre efterfrågan. I konceptfabriken Sverige utgår vi ju automatiskt från att alla flygningar är dåliga. Men att varje flygresa är det mest miljöskadliga transportsättet är inte säkert.

Flyget släpper ut cirka 1 ton koldioxid per person och år, enligt Naturvårdsverket. Vägtrafiken uppskattas enligt beräkningar av Stockholms stad släppa ut 920 kilo koldioxid. Svenska klimatabsolutister ser därför att varje flygresa släpper ut 80 kilo mer per person än varje bilresa.

Det stämmer visserligen om man föreställer sig att ett flyg lyfter med bara en passagerare ombord. Men så ser inte flygtrafiken ut. Mer rimligt vore att se till marginalkostnaden, alltså vad ytterligare en passagerare kostar i form av utsläpp.

Svenskar gör 0,4 inrikesflygresor per person och år enligt Naturvårdsverket. Studier från Chalmers visar att vi då flyger i snitt 100 mil per resa, alltså ungefär avståndet mellan Stockholm och Luleå. Det årliga bilåkandet per invånare uppgår i snitt till tolv Luleåtrippar från huvudstaden.

Det var länge sedan Kronflyg transporterade värnpliktiga till Norrbottens stora regementen med hjälp av 747:or. Men sedan Boeing introducerade sin första jumbojetmodell har teknisk utveckling av framförallt motorer nästan halverat dess bränsleförbrukning per passagerare och 100 kilometer.

Ponera att resan från Stockholm till Luleå görs i dag. Entimmesflygningen med en 747:a skulle släppa ut 92 kilo koldioxid per passagerare. Inräknat höghöjdseffekten stiger utsläppen till 180 kilo. Enligt Transportstyrelsens data för utsläpp från personbilar ligger snittet på cirka 123 gram per kilometer. En bilresa till Luleå skulle släppa ut 123 kilo koldioxid.

Men om flyget i princip är fullbelagt är det i denna situation ändå klimatsmartare att välja flyget. Planets totala utsläpp är detsamma oavsett om en eller noll platser är lediga. Den siste passagerarens utsläpp, alltså marginalutsläppet, blir i princip noll. Flyget ska ju gå ändå.

Att välja bilen lägger dock till 123 kilo koldioxid i form av en helt ny transport. Det är den faktiska miljökostnaden av att inte flyga. I själva verket är de flesta plan på inrikesrutter betydligt mer bränsleeffektiva än en 747:a, så flygets marginella påverkan är än lägre.

För ungefär ett år sedan introducerades flygskatten av Miljöpartiet. De senaste tolv månaderna har utsläppen från vägtrafiken ökat med 1 procent, enligt Trafikverkets klimatbarometer. Kanske beror det på att fler, i tider av skammande och skattande, väljer bilen i situationer där flyget vore mer rimligt? Om det är sant, är det ju så att man skäms.