Men hur ser det ut, ökar eller minskar segregationen? Skillnaden mellan den skola med störst och minst andel utlandsfödda har ökat i Enköping, något även föräldrarnas utbildningsnivå totalt sett också har gjort de två senaste åren.

Tre kriterier som Skolverket använder i sin statitik är antal elever med utländsk bakgrund, kön och föräldrarnas utbildningsnivå.

Sett till det är Korsängsskolan och Munksundsskolan de två skolor i Enköping som bäst motsvarar den genomsnittliga eleven i Enköping. Munksundsskolan ligger närmast när det gäller andelen elever med utländsk bakgrund, 17 procent mot snittet 21 procent. Korsängsskolan är näst närmast, 27 procent, men är den skola vars föräldrar bäst motsvarar utbildningsbakgrunden i Enköping.

Sedan tidningen förra gången, 2017, berättade om statistiken har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 19 till 21 procent. På samma tid har andel föräldrar med eftergymnasial utbildning höjts från 51 till 54 procent.

Robinson-skolorna och Grillbyskolan har för få elever med utländsk bakgrund för att räknas med i statistiken (färre än tio elever).

Örsundsbroskolan har endast 6 procent elever med utländsk bakgrund i år jämfört med 9 procent för två år sedan, medan siffrorna för Enöglaskolan och Rombergaskolan i princip är jämförbara med 2017, 73 respektive 59 procent där eleven är född i ett annat land eller i Sverige om båda föräldrarna är födda utomlands. En procentenhet högre än för två år sedan.

Störst andel flickor går i Kunskapsskolan, 59 procent, störst andel pojkar i S:t Iliansskolan, 58 procent. Statistiken gäller för läsåret 2018/2019.

Västerängsskolan är närmast genomsnittet i Håbo, med 13 procent av eleverna eller båda föräldrarna är födda utomlands, samma siffra som Läraskolan. Det är precis på kommunsnittet för Håbo, en procentenhet högre än läsåret 2016/2017.

Störst andel flickor går i Slottsskolan i Skokloster, 62 procent, medan störst andel pojkar finns i Gransäterskolan, 56 procent och Raoul Wallenbergskolan Skokloster, 57 procent.

Föräldrarnas utbildningsnivå är ungefär på samma nivå som Enköpings och har ökat från 49 till 53 procent de senaste två åren.

Chefen för grundskolan, Ewa Johansson, säger till tidningen att Håbo har en stor fördel framför många andra kommuner eftersom man inte har den skol- och bostadssegregation som finns i flera närliggande kommuner.

Den största grundskolan, Futurum, har 8 procent elever med utländsk bakgrund, samma siffra som för två år sedan och en procentenhet lägre än Gransäterskolan.

Potentia Education och Vibyskolan är streckade i Skolverkets statistik, i likhet med friskolorna i Enköping och Grillbyskolan som redovisades tidigare i artikeln.

I Gröna dalen har 32 procent av eleverna utländsk bakgrund, flest i Håbo, en procentenhet mer än för två år sedan.

Skillnaden i flertalet andra kommuner är större än i Håbo. Enligt Skolverket tog tio procent av alla svenska skolor emot 43 procent av alla nyanlända, samtidigt som nästan 700 skolor inte tog emot några alls under den stora flyktingvågen 2015-2016.

0171-414635