Det ser barn- och utbildningsnämndens ordförande Carl-Johan Torstenson (M) som den största utmaningen i sitt och nämndens uppdrag.

– Jag är stolt över att få leda en nämnd som uttalat satsar på att höja resultaten och att vi också har lyckats med under de senaste fem åren, säger han.

Meritvärdet i årskurs nio och antalet behöriga till gymnasiet är också något som Lärarförbundet lyfter fram som Håbos styrkor, men det finns orosmoln. Trots ett relativt högt löneläge har kommunen svårigheter att locka behöriga lärare, även om Håbo år efter år satsar mer än genomsnittskommunen på skolan.

Artikelbild

| Carl-Johan Torstenson (M) säger att det är viktigt att ha högstadieskolor i centrala lägen som har möjlighet till fulla tjänster.

I den senast officiella statistiken förstärktes den trenden. Medan en elev i en jämförbar kommun, nära storstäder, kostar 104 800 kronor lägger Håbo 113 800 per elev. Riksgenomsnittet är 109 500 kronor, enligt uppgifter från Skolverket.

Varför ser det ut så här?

– Det har flera orsaker, men vårt geografiska läge och att det inte utbildas tillräckligt många lärare är lönedrivande faktorer, säger Carl-Johan Torstenson.

Det är en utmaning Håbo delar med grannkommunerna in mot Stockholm, där löneläget är högre. Upplands-Bro ligger på plats 11 i löneligan, Järfälla 31:a jämfört med Håbo som i Lärarförbundnets lönejämförelse är på 105:e plats bland 290 kommuner. Enköping är för övrigt 206:a.

Artikelbild

| Enligt kommunen behövs det totalt 800 nya elevplatser från förskola till gymnasiet inom den närmaste tioårsperioden.

Men Carl-Johan Torstenson ser även en annan stor fråga som kräver ekonomiska resurser.

– Vi håller frenetiskt på att bygga bort skola 2000, säger han och menar att den Håbomodell som genomfördes för ett par decennier sedan inte motsvarar de krav som ställs på bra skolor idag.

Hur ska kommunen tänka när man planerar nya skolor?

– Det viktigt att ha attraktiva högstadieskolor i centralt läge med möjlighet till fulla tjänster. Vi ser gärna att fler fristående skolor etablerar sig, men samtidigt måste kommunen ha beredskap för att erbjuda elevplatser. På så sätt är ansvaret vårt. Det pågår en utredning just nu om var och hur vi ska bygga i framtiden. Just nu utökar vi på Futurum, men fler renoveringar väntar de närmaste åren, säger han.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande vill gärna se ett utökat samarbete med den friskola som finns i Skokloster.

– Problemet med Slottsskolan är att det är en väldigt dyr skola eftersom den har så få elever. Samtidigt så är det många byggprojekt på gång i Skokloster. Det gör att skolan kan växa, säger han.