När salen invigs på fredagen läggs en av de sista pusselbitarna i den senaste stora ombyggnaden av universitetsbiblioteket i Uppsala, som pågått i två år. Tidigare i vår öppnades bland annat nya läse- och caféplatser i huset.

LÄS MER: Följ med till nya Carolina Rediviva

Utställningssalen har fått ett nytt läge, till vänster innanför entrén, med plats för betydligt fler montrar och föremål. Här finns nu kända klassiker ur bibliotekets samlingar och mer osedda pärlor som lyfts fram i ljuset – som är dämpat, för att skydda de känsliga dokumenten och skrifterna.

Artikelbild

| Ett brev från Gustav Vasa, daterat 1529.

– Basutställningen är kronologiskt uppbyggd men vi har också försökt spegla olika världsdelar, litteraturtyper och de kvinnor som trots allt förekommer i det äldre materialet, säger Åsa Henningsson som varit projektledare för den nya utställningssalen.

Därför finns nu en av Anna Maria Thelotts skissböcker med blomstermotiv i en monter. Hon var en av Sveriges första kvinnliga yrkeskonstnärer, verksam i Uppsala men dog endast 27 år gammal år 1710. I samma monter finns en blomsterteckning signerad Wendela Rudbeck, ur pappans Olof Rudbeck stora växtbok. Ellen Fries blev 1883 Sveriges första kvinnliga filosofie doktor. Hennes avhandling vid Uppsala universitet finns också i utställningssalen.

Arkivarie Johan Sjöberg lyfter fram delar av den stora donation som rikskanslern och tidigare Uppsalastudenten Magnus Gabriel De la Gardie skänkte till universitetet för på fredagen exakt 350 år sedan – därför invigs salen just denna dag. I gåvan ingick verket som blivit det stora dragplåstret i bibliotekets samlingar, Silverbibeln från tidigt 500-tal, men också den specialtillverkade lådan som praktverket förvarades i och en sällsynt version av Snorre Sturlassons Edda, den så kallade Uppsala-Eddan:

– Den är från tidigt 1300-tal och en av fyra kända någorlunda kompletta handskrifter. Den här anses vara den allra äldsta, berättar Johan Sjöberg.

Artikelbild

| Konservator Lars Björdal.

Själva Silverbibeln – de utvalda sidor ur skriften som visas – har fått ett alldeles eget rum med stöldsäkrad monter och ståldörr av bankvalvsklass. Ingen vill att den spektakulära stölden 1995 ska upprepas. Gärningsmännen krossade monterns glas, sprutade tårgas i hallen och försvann med sitt byte. Bladen hittades senare i en förvaringsbox på Stockholms centralstation.

LÄS MER: En byggarbetsplats med tyngd

Artikelbild

| Projektledare Åsa Henningsson (t v), bibliotekarie Krister Östlund, kommunikatör Sofia Ljungman och arkivarie Krister Östlund.

Flera andra föremål har sina små anekdoter och bakgrundshistorier. Förstebibliotekarie Krister Östlund stannar till vid Isaac Newtons banbrytande Principia från slutet av 1600-talet, en av världens dyraste böcker bland samlarna. Just det här exemplaret ägdes av Uppsalaprofessorn Petrus Elvius som efter köpet 1698 satte sin namnteckning i boken. Klokt gjort, skulle det visa sig:

– Den stals från biblioteket i mitten av 1960-talet och var borta ända till 2000-talet. Då dök den upp hos en auktionsfirma i USA. Namnteckningen gjorde att vi kunde identifiera den, berättar Krister Östlund.

Artikelbild

Eftersom lång tid förflutit vägrade firman lämna tillbaka boken till universitetsbiblioteket. I stället såldes den till en samlare. Men historien fick ändå ett lyckligt slut:

– När köparen fick bakgrunden klar för sig bestämde han sig för att återlämna den till oss. Nu finns den här, säger Krister Östlund.

Artikelbild

| Ett pantbrev från 1330-talet räknas som det första brevet på svenska.

Så där kan man fortsätta vandringen längs montrarna och förbluffas över innehållet. Några av Mozarts notskisser till Trollflöjten, ett brev från Marie-Antoinette till Gustav III, en affisch inför världssopranen Jenny Linds konsert på Carolina Rediviva 1844, en buddhistisk skrift på det indiska språket pali, skriven på palmblad. Dagarna innan invigningen fick en expert ögonen på skriften – och kunde konstatera att den låg upp och ner. Nu är den rättvänd, till glädje för pali-kunniga och andra.

Konservator Lars Björdal är en av dem som haft intensiva dagar med att få allt på plats i gott skick och lämplig miljö:

– Det är viktigt med rätt ljus och balanserad fukthalt i rummen och montrarna. Böckerna placeras i särskilda vaggor som måste anpassas efter varje bok och hur mycket den kan öppnas utan att ta skada. Det är till stora delar ett hantverk, berättar Lars Björdal.

Det mesta av allt som ställs ut har digitaliserats och kan utforskas vidare hemma på nätet eller på datorskärmar vid montrarna. En del av utställningen kommer att bytas ut med jämna mellanrum. En av premiärens tillfälliga utställningar handlar om bibliotekshusets egen historia och arkitektur. Här finns bland annat hela byggnaden skapad i ett material baserat på majs och socker och utskriven i 3D-skrivare på Ångströmlaboratoriet, några kvarter söderut. Här finns också beskrivningar och detaljer från ombyggnaden, ritad av Johan Celsing, ett av de stora namnen bland dagens svenska arkitekter.

Något som knappast syns, och som biblioteksfolket inte talar särskilt högt om, är säkerheten för dyrgriparna. Klart är att den förbättrats markant sedan tidigare. Den som får idén att bära ut någon av golvmontrarna genom dörren kan lägga ned planerna. De väger sin vikt i bly, eller mer.

Utställningssalen håller öppet dagligen förutom under vissa storhelger.