När jag anländer till Uppsala night run:s målgångsområde vid S:t Erikstorg på fredagskvällen är stämningen på topp. Torget är fullt av folk – såväl publik som deltagare. Det första av kvällens tre lopp är totalt 123 meter långt och har av arrangörerna beskrivits som något för de som ”för en gångs skull vill komma i mål”. För de som är sugna på längre sträckor finns sedan både ett 5-kilometerslopp och en 10-kilometersvariant.

När 123-metersloppet är över kommer en kraftig men kortvarig regnskur. Jag tar skydd under ett partytält i några minuter. Därefter lättar regnet och under min timmes långa väntan på att 5-kilometersloppet – som min hybris har anmält mig till – ska ta sin början träffar jag på Nicholas Fleming och hans mamma Ann-Sofi Fleming.

– Jag har tränat lite för lite i sommar. Men jag ska i alla fall komma före mamma, annars vore det pinsamt, säger Nicholas Fleming med ett skratt.

Artikelbild

| Drottninggatan fylldes av människor under fredagens stora motionslopp.

När det är dags för mitt lopp är startområdet vid Drottninggatan fullsmockat. Jag hamnar bredvid Gonzalo Lorca, som löparkvällen till ära är utklädd till Freddie Mercury. Han ger precis den råa men skarpa rock-energi jag behöver. En engelsk röst räknar ner i högtalarsystemet. Därefter avfyras ett hejdundrande fyrverkeri, och vi är igång.

Sedan springer vi fram och tillbaka genom olika delar av centrala Uppsala. Längs med vägen står allehanda uppmuntrande Uppsalabor och applåderar och tjoar. Vid målgången är en snäll funktionär snabb med att ge mig en medalj för mitt deltagande. Den ska in i prisskåpet, bredvid Simborgarmärket.