De räfflade plattorna i gatan är till för vita käppar, inte cyklar. Ändå placeras både cyklar och butiksskyltar – ibland hela uteserveringar – rakt över de ytor som ska ledsaga synskadade. 

– Det bör vara 60 centimeter som är fria på vardera sida om ledstråken. Vissa vill gå på ledytan, medan andra vill kunna gå bredvid och låta käppen följa spåren, berättar Wieslaw Wasowski, ombudsman för Synskadades Riksförbund (SRF) i Uppsala län.

De cykelställ som kantar Dragarbrunnsgatan har för smalt avstånd till de intilliggande ledstråken. Wieslaw Wasowski och Ann-Kristin Andersson, även hon ombudsman för SRF, visar hur de knappt kan använda räfflorna till hjälp.

Artikelbild

| Wieslaw Wasowski och Ann-Kristin Andersson beklagar att tillgängligheten är begränsad i centrala Uppsala.

– Ledstråken ökar trygghetskänslan och gör att man vågar öka farten. Men om det plötsligt står en cykel mitt på stråket riskerar man att göra sig illa, berättar Wieslaw Wasowski. 

– Det finns en stor önskan att röra sig självständigt och fler skulle kunna göra det om ledstråken gick att lita på, säger Ann-Kristin Andersson.

Wieslaw Wasowski härleder problemen till bristande kommunikation med kommunen.

Patrik Österbring, enhetschef vid Uppsala kommun, svarar i ett mail att Dragarbrunnsgatan planerades redan 2012. 

Artikelbild

| Många cyklar står felplacerade på ytorna som ska ledsaga synskadade.

– Då grundarbeten redan var gjorda och för att inte bryta befintlig struktur av Dragarbrunnsgatan har vi byggt på de handlingar som togs fram från början. Vi tycker att det finns en tydlighet med att inte ändra strukturen på sista kvarteret.