– Det är en befolkningsökning som är ganska väntad. Men det som är spännande är att vi kommer ställa om till en helt annan demografisk modell, säger Anders Bergquist, utredare Region Uppsala och den som tagit fram befolkningsprognosen under perioden 2019–2050 i Uppsala län.

Anders Bergquist syftar på att vi kommer gå ifrån den klassiska befolkningspyramiden. Begreppet har sitt ursprung från sent 1800-tal då diagram över befolkningen gav en nästan exakt pyramidform. I botten finns ett stort antal yngre människor, som sedan avtar bestämt i förhållande till ålder. Nu håller vi i stället på att gå över till en befolkningskub där det finns ett jämnare antal människor i olika åldrar.

– Detta sker eftersom vi lever allt längre och få människor dör innan de är 80 år, säger Anders Bergquist.

Artikelbild

| Anders Tväråna, från White arkitekter.

Att få en konkret bild av hur Uppsala kommer att se ut i framtiden är svårt. Ingen kan veta exakt vad som kommer att ha skett med staden om 30 år. Men det går ändå att se vissa trender och möjliga scenarion.

En framtida utmaning är just den åldrande befolkningen. År 2050 kommer andelen invånare i länet som är över 80 år ha ökat från 4,5 procent till 8,5 procent. Det innebär att andelen yrkesverksamma blir mindre. Men Jim Enström, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, berättar att Uppsalas invandring gör att problemen inte blir så stora.

– I alla fall inte fram till år 2030. Uppsala verkar gå plus med yrkesverksamma tack vare en invandrad befolkning, säger han.

Framtidens arbetsmarknad kommer också präglas av en ökad digitalisering. Men Jim Enström tror inte att vi behöver vara oroliga för att robotarna tar våra jobb.

Artikelbild

| 33000 nya bostäder ska byggas fram till år 2050.

– Digitaliseringen gör också att det uppstår nya jobb. Exakt vad det kommer att innebära är svårt att säga. En gissning är att robotar kan vara behjälpliga i vården med att dela ut medicin.

Vad gäller resandet kommer Uppsala vid år 2050 med största sannolikhet ha fått den spårväg som planeras mellan Resecentrum och Bergsbrunna, med två grenar via Rosendal/Gottsunda och Ulleråker/Ultuna. Men det finns också andra förändringar att vänta i våra resvanor. Måns Norlin, chef för hållbar samhällsplanering på Uppsala kommun, menar att den fossildrivna bilen kommer att ersättas. En möjlighet är att självstyrande fordon, eller autonoma som de också kallas, blir vanligare.

Artikelbild

| Jim Enström, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

– Tekniken finns för att möjliggöra autonoma transporter inom en snar framtid. Om lagstiftningen hänger med blir det mindre sannolikt att privatpersoner äger egna bilar, säger han.

Måns Norlin tror att delningstjänster i trafiken kommer att öka. Ett exempel som redan finns i dag är elsparkcyklarna.

Artikelbild

Måns Norlin, chef för hållbar samhällsplanering.

– Många tycker att elsparkcyklarna är irriterande när de står parkerade huller om buller. Samtidigt kommer vi behöva acceptera dem och planera för parkeringar till dem så att de inte är i vägen. Tillsammans med elmopeder och autonoma fordon är de lösningar som gör att vi kan resa utan utsläpp.

Om bilanvändandet minskar kommer framtidens samhällsplanering att se annorlunda ut.

– Bygger vi färre parkeringar går det att bygga bostäder närmare centrum, vilket också minskar behovet av ohållbara resor, säger Måns Norlin.

Bostäder byggs det mycket av i Uppsala just nu. Inom ramen för Uppsalapaketet ska 33 000 nya bostäder byggas fram till år 2050. Finns det någon risk för att Uppsala tappar sin själ med så mycket nybyggnationer?

– Jag tror inte det. Under de senaste 30 åren har det byggts otroligt mycket och ingen tycker att staden inte längre är Uppsala bara för det, säger Anders Tväråna från White arkitekter.

Samtidigt tror han att det är viktigt för invånarnas identitet att känna igen sig.

– Ofta bygger man ganska fula och dåliga hus. Nog skulle man kunna ha högre krav på långsiktig kvalité. Men jag tror inte att lösningen är att bygga som vi gjorde på 1910-talet, däremot finns det andra sätt att förtäta en stad utan att bara bygga höghus.

Ett scenario är att vi kommer behöva bo mindre. Sverige är ett av de länder i Europa som har störst boendeyta per person.

– Det lobbas mycket för att det finns en bostadsbrist i Sverige. Samtidigt bor vi stort och svenska ungdomar flyttar hemifrån tidigt. Det vore bra om vi lärde oss att bo lite mindre igen och blev bättre på att dela saker. I framtiden kanske inte varje villa behöver ha en egen pool och studsmatta, säger Anders Tväråna.