I den första delen av den här serien beskrev ”Ali”, själv både brottsoffer och dömd, en kriminell värld där banden mellan individerna är svaga och där det inte främst är organiserade gäng som ligger bakom skjutningar och annan grov brottslighet.

Hans bild bekräftas av flera som arbetar nära de kriminella. En av dem är Marie Therese Metzen i socialtjänstens insatsgrupp, som försöker få kriminella att hoppa av och välja en annan väg i livet.

– Min bild är att skjutningar och knarkaffärer inte är så organiserade som många tror. Det kan handla om tillfälliga konstellationer, som lätt bryts efter dispyter.

Artikelbild

| Thomas Bälter Nordenman är åklagare i Uppsala. Hans bild är att kriminaliteten oftast styrs av frågan: var kan jag hitta pengar nu? "Positionerna är flytande", säger han.

När det väl kommer till kritan, när det bränner till, är man sig själv närmast.

– Jag upplever att man i stor utsträckning har sin egen business och hela tiden försöker ta nya marknadsandelar. Det finns hierarkier, men det är inte alltid så att man främst jobbar för någon högre upp.

Hon och många andra som arbetar nära den kriminella världen menar att förekomsten av droger och vapen har ökat tydligt på senare år. Men hon tror inte att fler individer ingår i den kriminella världen nu än för några år sedan, även om det sker en nyrekrytering. Att vi sett mer av grovt våld och skjutningar handlar om att gränserna för vad som är okej att göra har förflyttats.

– Förr avgjordes dispyter mellan kriminella mer i avskildhet. I dag finns inte samma regler för hur man beter sig och därmed är risken att civila drabbas större, som jag ser det. Och det är ingen positiv utveckling.

Artikelbild

| Leif Ericksson är advokat med lång erfarenhet av grova brott. De organiserade gängen är inte en faktor på samma sätt som förr, menar han.

Marie Therese Metzen arbetar på fältet och träffar och känner många som rör sig i de kriminella kretsarna i Uppsala. Hon tycker sig höra en ny ton i hur det pratas. Saker som setts som grova förr, är det inte längre.

– Jag uppfattar att de inte längre tycker att det är en så stor grej att någon skjuts i benen. Det är något nytt.

Flera advokater vi talat med ger en liknande bild av det kriminella Uppsala. En av dem är Leif Ericksson, erfaren försvarsadvokat i Uppsalas med många mål om grov brottslighet bakom sig.

– Gäng som vi tänkte oss dem förr finns inte längre, som jag ser det. I stället finns ett slags nätverk med kanske åtta, tio personer som begår brott, som känner varandra.

De här personerna, säger Leif Ericksson och flera andra, använder varandras kontakter för att hitta ostraffade att utnyttja för olika saker, som att exempelvis gömma vapen eller vara knarkkurirer.

Även åklagare som utrett grov brottslighet beskriver de kriminellas värld i form av nätverk eller kretsar med lösa konturer och mycket tillfälligheter. I dag kan det finnas stadsdelsbundna grupperingar av kriminella som i någon mening håller sitt revir, men tydliga gäng med loggor och gängnamn på ryggen förekommer inte längre, säger exempelvis Thomas Bälter Nordenman, åklagare i Uppsala.

–  Framförallt handlar det om affärsrelationer i den kriminella världen. Och det är flytande, man byter positioner. En del sker nog ad hoc: man frågar sig var man kan hitta pengar nu.

Men det förekommer också brott som i alla fall vad det verkar har mer av organisation över sig, poängterar Thomas Bälter Nordenman. Ett exempel är det olösta mordet vid hamburgerrestaurangen Dax i Boländerna 2017.

En annan åklagare ger en bild av en hierarkisk kriminell värld, där de ekonomiska vinsterna hamnar högre upp i pyramiden.

– Men benägenheten att ta till våld har ökat utan att det alltid är sanktionerat uppifrån. Det är nog mycket stundens ingivelse, säger åklagaren.

Ytterligare en person som ger den här bilden är Aram, en före detta kriminell i Uppsala, som i dag helt bytt liv.

– De flesta i den kriminella världen är inte ute efter att göra kriminell karriär. De tänker bara inte framåt. De vill känna sig coola i stunden, och se till att de har pengar och människor runt sig.

Polisen i Uppsala använder ofta gäng som begrepp när de ska beskriva det kriminella Uppsala.

– Ett tag sades det från högre ort att vi inte skulle använda gäng som begrepp för att inte stärka gängens varumärken. Men i dag väljer vi att kalla alla typer av konstellationer som har syfte att begå brott för gäng, från några få personer och uppåt, säger Daniel Larsson, poliskommissarie.

Enligt honom finns det vissa starka geografiska lojaliteter i Uppsala.

– Men vi vet också att lojaliteten i många gäng är svag och att man byter sida lätt, för ett bråk om en tjej eller lite knark, säger han.

I en uppmärksammad rapport om extremism och organiserad brottslighet i Sverige som presenterades tidigare i november görs en uppdelning av olika slags kriminell organiseringstyp, som exempelvis gatugäng, MC-gäng eller nätverk. Enligt rapporten är i dag cirka 5 000 personer med i något kriminellt nätverk i Sverige, i bland annat socialt utsatta områden. De personerna kännetecknas enligt rapporten av att de är brottsaktiva, men inte tillhör någon särskild, formaliserad gruppering. Ett nätverk är inte organiserat utifrån ett medvetet beslut, enligt rapporten, och saknar en bestämd kollektiv kurs eller riktning.

Men antalet individer som i rapporten beräknas ingå i vad som vanligtvis kallas "organiserad brottslighet", dit även MC-gäng, gatugäng, partiella organisationer och maffia räknas uppgår totalt till 12 700. Flest finns i MC-gängen, nästan 5 700 personer.

LÄS MER: Därför har gatugängen fått växa fram

Med gatugäng avses i rapporten "självmarkerande gäng som inte ingår som supportergäng till något mc-gäng, men har viss territoriell anknytning."

– Exempelvis grupperingar som Black Cobra har vi klassificerat som gatugäng, säger forskaren Amir Rostami.