Under 1900-talet ökade medeltemperaturen med 1.5 grader och nederbörden med tio procent i Sverige. Det förändrade klimatet har redan påverkat artsammansättningen, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet och University of York.

Forskarna har studerat ungefär 1 000 svenska landskapsrutor som är 5 gånger 5 kilometer stora. I 74 procent av rutorna hade inslaget av värmekrävande växter ökat. I 84 procent av rutorna hade växter som gynnas av ökad nederbörd blivit vanligare. Samtidigt har det totala antalet arter ökat över tid i många rutor.

– Det beror på att nya växter kan etablera sig ganska fort, medan det tar längre tid för arter att försvinna. Forskarna brukar tala om en utdöendeskuld. Det dröjer innan effekten av ett ändrat klimat slår igenom, säger Alistair Auffret, forskare vid institutionen för ekologi på SLU och studiens huvudförfattare.

Artikelbild

| Skelört är en värmgynnad art.

I studien har forskarna utgått från 3 000 växtarter och sett hur deras förekomst ändrats sedan förra sekelskiftet. De har analyserat historiska data från äldre floror och inventeringar, varav de tidigaste är från 1860-talet, och jämfört med moderna floror.

Men förändringar i markskötsel är fortfarande ett större hot mot den biologiska mångfalden än klimatförändringen, enligt Alistair Auffret. I Sverige har stora arealer förbuskats och beskogats de senaste decennierna.

– Bilden är komplex. Det ökade skogstäcket ger ett svalare mikroklimat där arter kan hänga kvar. Å andra sidan hotas ängs- och hagmarksblommorna när marker växer igen, säger Alistair Auffret.