Klassiskt scenario: Du sitter och äter middag, hemma eller på den lokala restaurangen, stannar upp och noterar att samtliga i ditt sällskap sitter och tittar ner i telefonen. Lite smått irriterad tar du upp din egen telefon och startar det ändlösa fingersvepandet genom flödet - och tystnaden lägger sig omgående över bordet.

Hur socialt är det? Gör det digitala livet oss till enstöringar? Ännu är det för tidigt och säga exakt hur det påverkar oss. Lina Eklund forskar vid Uppsala universitet på Institutionen för informatik och media.

– Det börjar komma en del forskning när det gäller generell teknikanvändning men det är framförallt på ungdomars användning, säger Lina Eklund.

Artikelbild

| Zara Bejmyr, 51, egen företagare. 51 år, ser mobilanvändning som positivt i hennes yrkesroll men begränsar gärna sitt användade som privatperson.

För fem till tio år sedan var forskarna oroliga för att ungdomarna bara skulle sitta hemma och spela dataspel och inte umgås på riktigt. Enligt Lina Eklund finns det inte längre mycket som tyder på att det är så.

– Vi har sett i våra studier att de som har data- och tv-spel som hobby eller intresseområde blir kompisar med varandra. De som spelade mer än andra hade lika många vänner som de som inte spelade, säger hon.

Och det hör väl kanske till att den vuxna generationen uttrycker oro för våra barns sätt att leva, det är ju ofta nytt, otäckt och oförståeligt. Lina Eklund tror att glappet kan minska, bara man som förälder intresserar sig för tekniken och skaffar sig förståelse för vilken roll tekniken spelar i barnens liv.

– Det är de vuxna som sätter gränser för barn och för att kunna göra det på ett bra sätt behöver du som förälder vara där barnen är och se vad som händer och hur det fungerar.

Artikelbild

| Hans-Olof Lähr, 90 år och pensionär. ”Jag tittar mest på TV men jag skulle inte säga att skärmar påverkar mitt sociala liv. Jag är mest intresserad av mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn”, säger han.

Och enligt Lina Eklund gör vi egentligen inget annorlunda med den nya tekniken. Det är bara nya verktyg att vara sociala med, kontexten är densamma. Det blir lättare att umgås över olika gränser, att till exempel komma över språkbarriärer. Verktygen får funktioner istället för begränsningar.

– Men det finns både positiva och negativa aspekter. Det kan till exempel vara svårt att övervaka mobbning eftersom det inte är lika synligt som när det händer på skolgården.

Artikelbild

| Mani Kumar, Läkare, 27 år. ”De flesta har telefoner från tidig ålder idag och jag tror att det begränsar dig i din sociala interaktion med andra människor. I längden tror jag det kommer att ha en negativ påverkan på oss”, säger han.

UNT träffar Jennifer Green i centrala Uppsala. Hon är mitt uppe i mobilspelet ”Harry Potter: Wizards Unite” och vi passar på att fråga hur hennes sociala liv påverkas av skärmar.

– Kanske lite överraskande, men mitt sociala liv har förbättrats med den här tekniken. Jag spelar mycket Pokémon Go och har nyligen börjat med Wizards Unite och det är ett väldigt bra sätt att träffa nya människor eftersom man spelar tillsammans med andra, säger hon.

Artikelbild

| Lina Eklund, forskare vid Uppsala universitet.

Zara Bejmyr, egenföretagare i Uppsala anser telefonen och sociala medier vara bra verktyg för marknadsföring. Men som privatperson tycker hon att skärmarna kan störa det sociala livet.

– Jag brukar tänka på det när jag kliver på bussen och ser alla som sitter och tittar ner i telefonen, det är galet. Jag får nästan lust och ställa mig upp och sjunga eller något, säger hon.

Om vi påverkas negativt eller positivt av att spendera mycket tid framför skärmen beror på hur man mäter social förmåga. En del forskning visar till exempel att blyga personer känner sig mer bekväma med att vara sociala på nätet än i verkligheten. Effekterna av digitaliseringen är dock svåra att sia om, och forskarna vet ännu inte huruvida vi påverkas positivt eller negativt och till vilken grad.

– Man vet inte vad som orsakar vad, men den digitala generationen kommer att vara annorlunda än tidigare generationer. Däremot kan man säga att den digitala tekniken används till stor del för att vara social, säger Lina Eklund.

Det är kanske inte är helt orimligt att jämföra skärmtid nu med en tid då många spenderade timmar med att prata i telefon istället för att träffas. Något som den vuxna generationen inte alls kunde förstå då. Under 1980-talet debatterades det hett om videovåldet och det fördes diskussioner om den snabba utvecklingen och hur vi vill att våra barn ska växa upp.

– Man har använt samma resonemang i alla tider och alltid oroat sig extremt mycket för ungdomskulturen, det som man själv växt upp med framstår som mer normalt, säger Lina Eklund.

Sedan tillgången till digital teknik nått gemene människa, åtminstone i Sverige, börjar forskningen även titta på hur vi ska använda det och när, istället för vilka som använder det. Här finns det mycket att utforska och gränsen för mängden digital användning verkar inte vara nådd än.