Många unga som inte får uppehållstillstånd går under jorden och lever under mycket svåra och osäkra förhållanden. Tanken är att anställa en person som ska söka upp ungdomarna på samma sätt som kommunen tidigare bekostat uppsökarverksamhet bland Uppsalas tiggare.

– Det projektet har varit bra för barnen. Flertalet av de barnfamiljer som tidigare tiggde väljer att inte komma hit. Vi tror att en liknande verksamhet bland unga som fått avslag på sin asylansökan kan fungera lika bra, säger Alexandra Steinholtz (M), vice ordförande i socialnämnden.

Konkret ska ungdomarna informeras om vilka förutsättningar som finns att återvända till sitt hemland och hur deras liv kommer att se ut om de fortsätter att leva i det fördolda som papperslösa i Sverige.

– Många av de här ungdomarna känner sig förvirrade av den nya gymnasielagen och vet inte vad som gäller för just dem. Därför är det viktigt att ge dem rätt information om vad man kan förvänta sig om man stannar som papperslös, säger Alexandra Steinholtz.

Men de ska också få information om hur man gör för att exempelvis kunna arbeta i Sverige.

– Idag har den här gruppen hamnat i ett sorts glapp. Målet är att de ska kunna fatta informerade beslut och inte leva i ett parallellsamhälle.

Hur många som lever så i Uppsala i dag är oklart.

– Det finns inga officiella siffror på detta. Det är en del av vad som behöver kartläggas, säger Alexandra Steinholtz.

En del av de två miljoner som M vill lägga på projektet ska gå till ett kunskapslyft för kuratorer och socialsekreterare som behöver mer kunskap om frågorna.