26-åringen från Luleå flyttade till Uppsala för ekonomistudier 2014 och kom in i Uppsala Slalomklubb som tränare för U12-åkarna under 2016.
– Man tänker ju inte på Uppsala som en vinterstad men jag visste ju att klubben fanns där. Jag hade tänkt att man skulle få lite distans, men ville snabbt tillbaka till sporten, berättar 26-årige Natalie Hermansson när vi träffas på ett kafé vid Uppsala centralstation.
I september 2018 fick hon tjänsten som sportchef i USLK, en roll hon kombinerar med att träna klubbens 16-åringar och en 60-procentig tjänst som skidtränare på Celsiusskolan. Som sportchef har Natalie inte behövt göra någon särskild förändring.
– Vi har en bra grundplan där vi erbjuder bra barmarksträning utöver snöträningen, det är avgörande att vara fysiskt förberedd. Det skiljer oss från en del andra föreningar, att fysträningen är en stå stor del av verksamheten, säger sportchefen vars egen elitkarriär lades ner på grund av en allvarlig knäskada. Innan dess hann hon göra fyra starter i Europacupen.
En bra grundplan var det, ja. Uppsala slalomklubb hade flest åkare av samtliga svenska slalomklubbar på parallellslalom-SM förra säsongen.
Är ni lite mer seriösa än andra föreningar?
– Ja, fast vi är ändå mest för det livslånga idrottandet. Vi är seriösa men det behöver inte innebära elitsatsning, vi är en klubb där man ska kunna idrotta på alla nivåer.
Men för mindre än ett år sedan kom en negativ nyhet för Uppsalas alpina entusiaster: kommunens hundraprocentiga höjning av liftkortspriserna i Sunnerstabacken. Säsongskorten i Uppsalas enda nedfart för utförsåkning gick från att kosta 600 kr till 1200 kr och dagskortet från 100 svenska riksdaler till 200.
– Vi fick det sent till oss. Det fanns ingen dialog kring det och när vi kom med synpunkter var det redan klubbat, säger Natalie Hermansson, sportchef i USLK.
Hade kommunen flaggat för höjningen överhuvudtaget?
– Nej, det var en chock. Det blev en del upprörda föräldrar och så i klubben. Det blev ju dubbla kostnaden.
Försäljningen av säsongskort minskade med 61 procent 2019, jämfört med siffrorna 2018.
– Ja, det är jättetråkigt. Det finns en risk att blir färre och färre som åker, därmed lägre och lägre intäkter, och i sin tur en risk att vi inte har en backe att åka i. Det klart att det finns en risk om kommunen ser en trend att färre köper liftkort, eftersom det är kommunen som har driften av backen, att det blir ett hot mot vår verksamhet.
Hur kommunen motiverade chockhöjningen för USLK? Inte särskilt utförligt.
– Jag vet egentligen inte varför. Det man sagt är att en höjning inte gjorts på många år, säger Hermansson och påpekar att det är klubbens ordförande som sköter dialogen med kommunen.
Orosmoln nummer två består av en nedläggning. Skidgymnasiet på Celsiusskolan antog sina sista elever 2018 och fasas nu ut.
– Det är jättetråkigt. Det finns ju inget skidgymnasium i Stockholmsområdet heller. Jag vet flera som inte känner sig redo att flytta hemifrån som valde att sluta. Den gruppen av åkare kanske hade vi kunnat ha kvar om det fanns alternativ. Vi har visserligen långt till snö men vi ligger ändå ganska bra till geografiskt, säger sportchefen.
Norrlandstjejen är själv anställd som slalomtränare på gymnasiet och även för henne finns en osäkerhet gällande vad framtiden har att erbjuda.
Vad kommer att hända med dig?
– Det är oklart. Jag jobbar i den här konstellationen, i klubben och på gymnasiet, åtminstone ett år till.
